Färre arbetare – mer till de privata…

Vård- och omsorgsverksamheten i Lerum går med underskott, stora underskott. Senaste prognoserna pekade på ett underskott på över 40 miljoner kronor för 2011. Vi Socialdemokrater har i flera år påpekat att det inte går att lägga en budget som är lägre än förra årets utfall samtidigt som vi har en åldrande befolkning med allt större behov.

Nu har den borgerliga majoriteten äntligen uppfattat detta och en utredning pågår hur vi skall kunna få balans i verksamheten och stoppa den skenande kostnadsutvecklingen.

Två konkreta beslut har hittills fattats:

En övergång där verksamheten styr mot beviljad och inte utförd tid i hemtjänsten. Detta innebär en neddragning med 17 årsarbetare.

Förändrad ersättning till privata utförare i hemtjänsten (LOV) som innebär en ökning av timkostnaden med 50%! Hur detta skall kunna minska kostnaderna övergår i alla fall mitt förstånd.

Med borgerlig logik så skall vi alltså skära ner på personalen men samtidigt ge mer pengar till de privata utförarna.

 

Deppig…

Det känns lite tungt att vara Socialdemokrat i dessa dagar. Jag vill inte prata om hyresersättningar, skyldig eller oskyldig, slarv eller inte slarv, Juholt eller inte Juholt!

Jag vill prata om vår politik och den kalla politik som alliansen genomför varje dag. Till råga på allt så funkar inte mitt Facebook konto så jag har ingen att deppa ihop med…

Så nu gör jag det jag vill göra och skriver lite om vår fantastiska budgetmotion som visar Vägen mot en kunskapsbaserad ekonomi:

• Omfattande investeringar i jobb och utbildning för unga, sammanlagt 57 400 platser inom högskolan, vuxenutbildningen i traineejobb och utbildningsvikariat.

• Ny riskkapitalfond på tre miljarder konor.

• Nedsättning av arbetsgivaravgiften riktad mot mindre företag. Arbetsgivaravgiften sänks från år 2012 med 3 procent på lönesummor upp till 900 000 kronor.

• Det enskilt viktigaste för elevernas resultat i skolan är bra lärare. Vi vill avsätta två miljarder kronor de kommande fyra åren till kompetensutveckling av lärare och 400 miljoner kronor under samma tid för karriärmöjligheter för lärare och utveckling av skolledarrollen.

• Sverige behöver en kompetensförsäkring som bygger på arbetslinjen och ger människor möjlighet att utveckla sitt kunnande.

• 11, 5 miljarder kronor för att utbyggd kapacitet i järnvägssystemet 2012 – 2015.

• Skattestimulans på 1 miljard årligen för investeringar i hyres- och studentlägenheter från 2012.

• Behovet av underhåll är stort i fastigheter byggda under miljonprogramsepoken. Vi vill införa en modell med statliga lånegarantier för upprustning och energieffektivisering av dessa fastigheter. Låneramen omfattar totalt 20 miljarder kronor och kan sökas av alla fastighetsägare mot en garantiavgift. För fastigheter i områden med särskilt hög arbetslöshet ska staten kunna subventionera garantiavgiften, en utgift som bedöms uppgå till omkring 500 miljoner kronor per år. Vi bedömer att cirka 60 000 lägenheter kan rustas upp tack vare lånegarantierna.

• En kompetenskommission som ska arbeta med förbättrad matchning mellan arbetsgivarnas behov de arbetssökandes kompetens. Till sitt förfogande har de 1 miljard kronor för att upphandla bristyrkesutbildningar. 700 miljoner kronor omdisponeras från ineffektiva coacher till förstärkt förmedlingsverksamhet.

• För personer med mer omfattande behov av stöd för att få förankring på arbetsmarknaden så föreslår vi Kraftsam, en dörr in till möjligheter att få individuellt utformat stöd. Vi föreslår 1 500 plusjobb för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och 1 400 platser i offentligt skyddat arbete för personer med psykiska funktionshinder.

• Vi vill arbeta för ett modernt arbetsliv där de anställdas intressen står i centrum. Vi tror på ett arbetsliv där människor trivs, har möjligheter till inflytande över sin arbetssituation och kan utvecklas i jobbet. Vi avsätter 100 miljoner kronor per år till ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

• En stark a-kassa som omfattar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande arbetslinje. Vi föreslår i denna motion ett tak för avgiften på 120 kronor i månaden och en höjd ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent. Taket höjs till 910 kronor per dag från mars 2012. Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ned med 150 kronor per dag.

• För att långsiktigt öka sysselsättningen bland utrikes födda vill vi förstärka kvaliteten i etableringsinsatserna. De 700 miljoner kronor som sfi-bonus och lotsar kostar vill vi använda effektivare för validering, arbetspraktik och grundläggande utbildning i kommunal regi.

• På många orter försvinner nödvändig kommersiell serviceinfrastruktur, det är ett hot mot inte minst de små företagens möjligheter att klaras sin vardag och utvecklas. Vi föreslår ett särskilt stöd om 50 miljoner kronor per år för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd.

• Vi vill införa ett nytt system med stöd för klimatinvesteringar, där förutom kommuner, även företag, ideella organisationer eller alla i samarbete kan få stöd för projekt. Vi avsätter 400 miljoner kronor per år, sammantaget 1,6 miljarder de kommande fyra åren till lokala klimatinvesteringar.

• Det behövs kraftiga styrmedel att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi föreslår ett nytt system för miljöbilsbonus och registreringsskatt där bilar med låga utsläpp för bonus och bilar med höga utsläpp för registreringsskatt.

• Investeringar i solvärme och solel har rönt stort intresse och är en viktig framtidsmarknad för svenska företag. Vi avsätter 100 miljoner kronor per år, sammantaget 400 miljoner kronor de kommande fyra åren för ett solinvesteringsstöd.

• När män och kvinnor delar på ansvaret för både jobb och familj förbättras den ekonomiska tillväxten och människors livskvalitet. Vi vill därför lagstifta om rätt till heltid och införa ett tak för allmänna visstidsanställningar. Vi avsätter också 200 miljoner kronor per år i stimulans för kommuner som ordnar barnomsorg p obekväm arbetstid.

• Det ska råda nolltolerans mot barnfattigdom i vårt land. Det kräver att vi når målet om full sysselsättning. Men en del saker kan göras omedelbart. Vi vill höja underhållsstödet med 100 kronor i månaden och taket i de s.k. vab-dagarna så att fler får en rimlig vardagsekonomi. Vi vill se kraftfulla åtgärder för dem som är överskuldsatta och stimulera kommunerna att sänka avgifterna i kultur- och musikskolan.

• Vi vill ha en sjukförsäkring som bygger på arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet, finansieras solidariskt och där ingen faller mellan stolarna. Vi vill att de allra flesta ska få 80 procent i ersättning vid sjukdom. På sikt vill vi att taket ska vara tio prisbasbelopp. I ett första steg vill vi nu höja taket till åtta prisbasbelopp 2012 och 8,5 ppb 2013. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.

• Skillnaderna i såväl dödlighet som självskattad hälsa har ökat mellan olika socioekonomiska grupper de senaste tjugo åren. Vi vill ha en statlig kommission för jämlik hälsa. Uppdraget ska vara att identifiera oacceptabla förhållanden som leder fram till skillnader i befolkningens hälsa samt ta fram förslag på hur vi kan minska hälsoklyftorna.

• Alla har rätt till en god sjukvård. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken. Vi tillför 1 miljard kronor till sjukvården för att kompensera landstingen så att de inte behöver försämra högkostnadsskyddet på det sätt som regeringen föreslår.

• Den grova organiserade brottsligheten har fått fäste i Sverige. Vi vill förstärka kampen mot den organiserade brottsligheten och centralt skapas betydligt bättre förutsättningar för att samla kunskap och använda resurserna på ett effektivt sätt. Vi vill därför ge 100 miljoner kronor per år till Rikskriminalpolisen under 2012 – 2015, vilket motsvarar minst 100 tjänster med specialistkompetens.

• För att upprätthålla ett starkt samhällskontrakt är det avgörande att alla former av skatte- och bidragsfusk motverkas kraftfullt. Under åren 2012-2015 vill vi därför tillföra Skatteverket totalt 200 miljoner kronor för ökade resurser till att bekämpa skattefusk och i en särskild satsning mot bidragsbrott anslår vi därför totalt 100 miljoner kronor till Polisen och Åklagarmyndigheten under perioden 2012-2015.

• För socialdemokratins del är det viktigt att säkerställa att varje skattekrona används så effektivt som möjligt. Där för vill se en bred utredning om vinst och konkurrens i välfärden.

• Att skapa förutsättningar för kultur att blomstra är att skapa förutsättningar för ett levande, demokratiskt samhälle. Därför vill införa fri entré på statliga museer, fortsätta digitaliseringen av biografer, öka stödet till svensk barnfilm och satsa på ett nytt kultur och demokratiprojekt för unga. . Totalt avsätter vi drygt 1 miljard kronor till kultursatsningar 2012- 2015.

Näringslivspolitisk debatt

Kommunfullmäktige 6 oktober inleddes med en debatt om näringslivsstrategin för Lerums kommun, här är mitt inlägg:

Ordförande, ledamöter

Kan man inleda debatten idag på något annat sätt än med:

”Solen står lågt nu. Våra skuggor är jättar. Snart är allt skugga.”

Ur Haikun Sorgegondolen av Tomas Tranströmer (utgiven 1996) Nobelpristagare i litteratur 2011.

Allt är inte skugga i Lerum men inte är det upplyftande att vi tillhör de kommuner i Sverige som har lägst egen sysselsättning, dvs. de allra flesta av våra invånare pendlar ut från kommunen för att åka till sitt arbete. Detta måste vi ändra på för att kunna bli Sveriges ledande miljökommun.

Johan Trouvé, chef för Västsvenska Handelskammaren, brukar ha många åsikter om Lerum och vårt företagande men en sak har han rätt i: det handlar om attityder.

Vi måste bli aktivare i vårt agerande mot företagen, vara ”oljan i maskineriet” och underlätta när det sker förändringar i företagen. Det var bl.a. därför som vi motionerade om att kommunen skulle aktivt hjälpa till när det sker generationsväxlingar i familjeföretag, vi blev nedröstade då med motivationen att det inte tillhör kommunens kärnverksamhet, med samma resonemang hör inte visionsarbetet eller näringslivsarbetet det heller…

Vi måste planera verksamhetsområden så att det finns tillgång till mark, närhet till kollektivtrafik och en bra infrastruktur.

Det finns många logistikföretag i Lerum, ett exempel är Mercedes Benz som har en oerhört stor anläggning i Stenkullen men det arbetar bara ett drygt 10-tal personer där. När vi ställer frågan till varför dessa logistikföretag har etablerat sig i Lerum får vi svaret: Marken är billig! Inte skall Lerum bli känd som en företagsort där man etablerar sig för att marken är billig!

Vi måste vilja mycket mer med vårt företagande och locka till oss framtidens branscher som troligtvis kommer att vara företag som ligger nära vår vision om Sveriges ledande miljökommun: Företag som arbetar med förnyelsebar energi, klimatsmarta lösningar – det som vi brukar sammanfatta i begreppet ”gröna jobb”.

Här måste kommunen vara en föregångare och därför lämnar vi idag in en motion om ett kommunägt vindkraftverk.

Ännu en nyckel till ett utvecklat näringsliv är våra ungdomar. Då duger det inte att de hamnar i tre månaders passivitet vid arbetslöshet utan vi måste erbjuda sysselsättning från dag ett.

Sommarjobb för alla ungdomar i kommunen en också en bra insats för att utveckla näringslivet i kommunen. Kanske är det just på ett sommarjobb som en ung tjej eller kille får upp ögonen för näringslivet, får lusten att starta ett eget företag och skaffa sig en lämplig utbildning

Skall företagen kunna växa och fler personalintensiva företag kunna flytta hit så måste vi också erbjuda boende och då behövs mer än 5 miljoners villor och dyra bostadsrätter utan det krävs en stor andel hyresrätter också, med hyror som ligger på en rimlig nivå.

Det har funnits idéer både från vår sida och från den borgerliga sidan om någon form av grön utbildning i Lerum, kanske i form av en högskoleutbildning. Då är det absolut nödvändigt att det finns bostäder för de ungdomar som skall gå på den utbildningen.

Attityder, ett aktivt agerande, sommarjobb, bostäder, utbildning och en väg bort från logistikladorna – där ligger en del i framtiden för Lerums näringsliv!

Sämsta skolkommun?

Idag presenterade Lärarförbundet sin årliga undersökning ”Bästa Skolkommun” och för Lerums del är det en sorglig läsning. Lerum har rasat ner från förra årets 55:e plats till en 117:e plats i år. När det gäller lärartäthet ligger vi nu i absoluta botten och är sämst av alla 290 kommuner i landet. Nästan lika illa är det när det gäller resurser (264:e plats) och meritvärde (187:e plats Salsa justerat) och andelen G (222:e plats Salsa justerat).

En budget för 2012 som ger skolan oförändrade resurser gör att jag är orolig för att vi kommer att ramla ännu längre ner i listan nästa år. Enda ljuset i slutet av tunneln är den satsning som görs i Gråbo med tre nya skolor och ett nytt arbetssätt. Men med tanke på hur vi ramlar neråt så måste vi göra kraftfulla satsningar i hela kommunen och det måste vi göra nu!

Lerum kan bättre! Vi behöver satsa mer pengar på skolan och lyfta våra resultat nu!