Pressmeddelande kommunstyrelsen 18 mars 2015

S MP FP C

Här är en sammanfattning av några av de beslut som kommunstyrelsen fattade på sitt möte:

Vi har tagit ytterligare ett steg i arbetet med att utveckla Gråbo centrum med fler bostäder. Kommunstyrelsen fattade beslut om att upphandla arbetet med utbyggnad av vägar och VA-ledningar med mera. Arbetet startar så fort detaljplanen blivit godkänd.

Timmeråsens förskola ska byggas ut med två avdelningar för att ersätta de paviljonger som finns där nu.

Berghultskolan i Floda är för liten och behöver byggas ut. Därför fattade kommunstyrelsen beslut om att bygga ut i en första etapp. Det innebär plats för fler skolbarn men dessutom lokaler som kan användas som förskolelokaler så att vi kan minska grupperna i förskolan i området. ”Vi bygger smart och för framtiden. Det här är lokaler som kan användas till olika verksamheter, utifrån hur behoven förändras över tid”, säger Lärandeutskottets ordförande Lill Jansson.

Kommunens Kvalitet i Korthet är en sammanställning som görs av 225 av Sveriges 290 kommuner. Lerums kommun deltog för första gången 2014 och vi har nu fått resultatet. Kvalitetsjämförelsen omfattar 39 s.k. kvalitetsmått varav drygt hälften baseras på offentlig statistik och knappt hälften baseras på värden inrapporterade av kommunförvaltningen. Några intressanta nedslag i resultatet följer här utifrån ett visionsperspektiv och ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande.

Lerums kommuns tillgänglighet och informationsservice via telefon, e-post och webb är mycket god i förhållande till övriga Sverige. Lerum är exempelvis den kommun i jämförelsen som bäst klarar att ge invånare direkta svar på enkla frågor via telefon, i topp med 75% (genomsnitt 49%). Utbudet av e-tjänster på kommunens hemsida är i sammanhanget ett tydligare förbättringsområde.

I medborgarundersökningens regionindex är Lerums invånare nöjda med kommunen som plats att bo och verka på, index 63 jämfört med genomsnitt 60. I det kvalitetsmått som rör invånares möjlighet att delta i kommunens utveckling får Lerum 61 poäng av 100 vilket är en bit över medelpoängen 53. Däremot är resultatet något svagare gällande insyn och inflytande över kommunens verksamhet. Baserat på Nöjd-Inflytande-Index hamnar Lerum knappt under snittet.

Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi konstatera att Lerum är den kommun i undersökningen som har tredje störst andel miljöbilar i kommunorganisationen, 87% (genomsnitt 45%). Även när det gäller andel ekologiska livsmedel är Lerum en bit över genomsnittet, 27% jämfört med 20%.

Tittar man på kommunens kunskaps- och kreativitetsbas konstateras mycket hög andel behöriga till gymnasiet efter avslutad grundskola. I årskurs 3 och årskurs 6 i grundskolan ligger resultaten i nationella prov helt i linje med genomsnittet för deltagande kommuner.

I Lerums kommun startades 6,2 nya företag per 1000 invånare vilket är bättre än genomsnittet 4,9.

Hela rapporten finns att läsa på SKLs hemsida (http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/resultatstyrningkommunenskvalitetikorthetkkik/kommunenskvalitetikorthetkkik/resultatkkik/resultat2014kkik.4765.html)

Kommunstyrelsen antog Verksamhetsplan för 2015, som kan sägas vara en detaljbudget med uppdrag till förvaltningen. Den innehåller förtydligande och specificerande av de politiska uppdragen. Nytt för i år är att den nya politiska styrmodellen innebär att mål- och utvecklingsarbetet i kommunen ska vara ett kontinuerligt arbete med avstämningar och dialog i kommunstyrelsens utskott.

Några av de generella uppdragen till förvaltningen: Kommunens relation till de lokala företagen ska stärkas, Kommunen ska vara en serviceinriktad resurs för det näringsliv som finns i kommunen och ska underlätta för nya företag att etablera sig och växa i Lerums kommun, Uppföljningen av de tjänster vi köper ska stärkas och Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade, lättillgängliga och hålla en hög kvalitet.

När det gäller arbetet med att uppfylla kommunens vision om att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 så ska förvaltningen fokusera på Hållbart resande samt att ta fram en klimatanpassningsplan och socialt hållbara mål.

Inom skola och förskola så ska bland annat storleken på barngrupperna i förskolan minska, vi ska stärka stödet till elever i behov av särskilt stöd och särskilda utmaningar och utveckla ett forum för skoldialog där alla grupper med intresse för skolan bjuds in att delta och utforma dialogen.

Inom stöd och omsorg så ska vi bland annat utveckla och utöka anhörigstödet samt planera för ett ökat användande av modern teknik i äldreomsorgen. Vi har redan påbörjat arbetet med att utveckla formerna för dialog med olika medborgargrupper.

Inom samhällsbyggnad hittar man uppdrag som att identifiera och exploatera attraktiva områden med plats för större antal bostäder och med potential för snabbt genomförande, att planera för byggande av bostäder med rimliga hyror samt att utreda förutsättningarna för avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar upp till och med gymnasieålder och för pensionärer i lågtrafik – även taxan för färdtjänsten ska ingå i utredningen.

Den ekonomiska redovisningen för februari månad pekar på ett fortsatt gott ekonomiskt resultat med överskott på 26,9 miljoner kronor (11,2 miljoner kronor över budget) och en prognos för helåret på 50,9 miljoner kronor.

Årsredovisningen för 2014 samt verksamhetsberättelse redovisades och godkändes och kommer att behandlas på kommunfullmäktiges möte den 23 april.

Kommunen har yttrat sig över Göteborgsregionens kommunalförbunds verksamhetsinriktning och budget 2016 och skickade då med följande tillägg:

GR är medlem i organisationen Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Trafikverket har nu inlett planering för Götalandsbanan varför GR’s stöd till Europakorridoren bör kunna omprövas för att istället stödja en utveckling av ökad kapacitet på Västra Stambanan genom Västra stambanegruppen.

Pressmeddelande kommunstyrelsen 4 mars 2015

S MP FP C

Här är en sammanfattning av några av de beslut som kommunstyrelsen i Lerum fattade på sitt möte den 4 mars 2015:

Den nya idrottshall som ska byggas på Dergårdsområdet ska ligga i anslutning till den idrottshall som redan finns, dvs. på framsidan av Dergårdsgymnasiet. Det är den placering som gymnasiet önskar och det är dessutom den placering där det på snabbast möjliga tid kan byggas en ny hall. Förvaltningen ska i arbetet med den nya hallen samverka med både gymnasiet och med kommunens idrottsföreningar. Genom en sådan samverkan hoppas vi på kloka synpunkter från olika håll och det ökar därmed våra möjligheter att ta hänsyn till så många behov som möjligt.

Vi vill att det ska byggas fler bostäder i Lerums kommun. Därför går vi vidare med ett detaljplanearbete i Tollered, på mark som kommunen äger. I beslutet ingår att inte detaljplanelägga mark med höga natur- och rekreationsvärden och som Tolleredsborna, i dialog med kommunen, har sagt att de vill bevara som strövområde.

Lerums kommun har tidigare, tillsammans med 6 000 europeiska kommuner, undertecknat ett borgmästaravtal (www.covenantofmayors.eu). Som ett led i det avtalet så ska kommunen delta i Bo- och Energimässan i Gråbo i vår. Kommunen kommer att bidra ekonomiskt till mässan och kommunala tjänstemän kommer att vara på plats för att prata om energi- och klimatfrågor.

Lerums kommun ska delta i inrättandet av ett Barnahus som blir lokaliserad till Borås. Barnahus är en samverkan mellan kommuner och olika myndigheter i Södra Älvsborg. Barnahuset ska erbjuda barn utsatta för brott en trygg och barnvänlig miljö. På Barnahuset ska samtliga utredande myndigheter finnas på plats och barnen ska slippa slussas runt och gång på gång tvingas upprepa sin historia. Beslutet om att vara en del av Barnahuset i Borås har förberetts genom dialog i det nya stöd- och omsorgsutskottet.

Lokaliseringen är inte det optimala utifrån Lerums kommuns medborgare, men fördelarna med ett Barnahus överväger i dagsläget, säger Eva Andersson ordförande i utskottet.

Under ett antal veckor på sommaren, när endast ett fåtal barn är på våra förskolor, är inte alla förskolor öppna, utan enbart en eller ett par i varje kommundel. Den perioden, med sommaröppna förskolor, har tidigare varit 3 veckor. Eftersom antalet barn på förskolorna varit få under fler veckor än så, har vi beslutat att from 2015 öka antalet veckor med sommaröppna förskolor och ha sommaröppet under v 28-31. Övriga kommuner i Göteborgsregionen har redan idag 4 veckor med sommaröppna förskolor.