Årsredovisning 2012

Piggy

Anförande på kommunfullmäktige 25 april 2013 med anledning av kommunens årsredovisning 2012.

Årsredovisning 2012 – KF 25 april 2013

Ordförande, ledamöter

Jag måste börja med att tacka för att det lönar sig att vara trägen. I år verkar vara första gången på flera år som årsredovisningen inte är upptryckt innan kommunfullmäktige behandlar den. Tack för det!

Nu är det återigen dags att kommentera ett år som har gått. Ett år som vi har lagt bakom oss och därigenom är det svårt att i debatten påverka eller förändra något och dels handlar ju årsredovisningen till stor del om hur de politiska målen har uppfyllts. Eftersom det inte är våra mål så tänker jag inte beröra den delen men det finns det säkert någon annan som gör.

Som vanligt när jag ska skriva ett anförande till fullmäktige så börjar funderingarna gå på vilket kulturinslag som jag, mer eller mindra krystat, ska försöka väva in – så även denna gång. När jag kom ungefär hit i anförandet så tänkte jag skriva något om att lära av historien och vad gör man då för att få inspiration? Man ”googlar”. Jag fick då en träff på ”Lär av historien” och det är en referens till en sång som finns på KFMLr-LPn ”Internationalen och andra revolutionära arbetarsånger” – den har ni väl alla hört, eller? Sjunger gör KFML(r)s sånggrupp Knutna Nävar, som också har skrivit texten. Udden i texten är riktad mot det kineskommunistiska KFML, det som sen blev SKP (Sveriges kommunistiska parti).

Sången inleds tydligen med ett tal som jag måste läsa upp en del av: ”1970 svepte en våg av vilda strejker över Sverige. Arbetarklassen gick spontant till kamp för högre lön, bättre arbetsvillkor. Detta blottade bristerna i det gamla KFML. Många i ledande ställning ville tona ner propagandan för revolutionen. KFML splittrades i en småborgerlig och en revolutionär del.”

Det revolutionära är alltså KFML (r) och det ”småborgerliga” är alltså Sveriges Kommunistiska Parti som beskrivs som anti-sovjetiskt men pro-kinesiskt, kanske inget som vi skulle kalla för ”småborgerligt” idag.

Nåja, vad kan vi lära av historien? Jag tänkte först läsa upp en bit av förordet till 2010 års redovisning:

Lerums kommun har länge haft en välskött ekonomi och 2010 är inget undantag. Den ekonomiska prognosen för 2011 ser idag bättre ut än vad som förutspåddes när finanskrisen slog till. Jag känner mig trygg med att vi även fortsättningsvis kommer att arbeta på ett bra sätt och hushålla med våra ekonomiska resurser effektivt. Vi arbetar hårt för att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans.

I 2011 års redovisning kunde vi läsa:

I Lerum är 2011 års resultat -87 mnkr. Underskottet beror i stor utsträckning på ökade utgifter inom vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning.

För att komma tillrätta med underskottet och för att kunna möta kommande behov inom vård och omsorg på ett bra sätt har vi under året beslutat om ett antal effektiviseringsåtgärder.

Nu vet vi hur det gick för 2012 ett litet plus på 3 miljoner kronor. Men utan AFA återbetalningen på 30 miljoner kronor hade även 2012 slutat på minus.

Mina kollegor i våra grannkommuner brukar klaga på sin borgerliga majoritet och säga ”problemet är att majoriteten vill ha stora överskott och inte använda pengarna i verksamheten”. Då brukar jag säga att det problemet har vi inte i Lerum eftersom vi ju inte har några överskott längre. Faktum är att när man räknar ut resultat per invånare så har vi nu lägst resultat av samtliga GR kommuner, t.o.m. lägre än Lilla Edet (förlåt mig Ingemar om du skulle lyssna på detta någon gång…)

Kostnaderna inom Stöd och omsorg fortsätter att skena i höjden, till stor del beroende på att vi saknar platser på våra äldreboenden vilket i sin tur beror på er lekstuga att försöka lägga ut både byggande och drift på entreprenad.

2012 eller snarare i början på 2013 fick vi ännu en kalldusch när det ”helt plötsligt” konstaterades ett stort underskott inom Sektor lärande. Detta ska nu panikhanteras genom massuppsägningar på gymnasiet och nedläggning av flera program. En intressant detalj när det gäller Sektor lärandes underskott är att det är c:a 20 miljoner kronor vilket är samma belopp som vi i vår budget ville öka sektorns budget med – det visar ju sig alltså att vi hade rätt i vår bedömning.

Denna vecka fick vi en ny kalldusch som innebär att kostnaderna för pensionerna ökar med över 70 miljoner kronor i år.

Slutsatsen är uppenbar: Ni har tappat greppet om ekonomin, kommunen går med underskott år efter år, vi klarar inte längre våra finansiella mål.

Det är tydligt att Lerum behöver en ny politisk majoritet som kan rätta till detta och få ordning på ekonomin.

Slutligen, när det gäller resultatregleringen så deltar vi inte i beslutet eftersom det bygger på en felaktig budget som inte ger verksamheterna rimliga förutsättningar.