Budgetanförande 15 juni 2017

Det talade ordet gäller

Anförande vid budgetfullmäktige i Lerums kommun 15 juni 2017

Ordförande, ledamöter!

Det är med stolthet och glädje som jag står här i talarstolen för fjärde gången och presenterar majoritetens budget. Jag kommer framför allt att uppehålla mig vid den ekonomiska delen av budgeten och senare kommer mina kommunalrådskollegor att berätta mer om de politiska målen och inriktningarna.

Den politiska majoriteten i Lerums kommun: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet presenterar åter igen en stark budget. Och 2018 fortsätter de satsningar och prioriteringar som varit genomgående under hela mandatperioden.

Lerum är en kommun med trygga förskolor, bra skolor och en äldreomsorg med god kvalitet. Lerums kommun är en del av en växande region och vi är inne i en expansiv fas med stora ekonomiska investeringar. I takt med att vi blir fler kommuninvånare behöver vi fler förskolor, en ökad kapacitet i skolan och fler lokaler för idrott och kultur. Att vi blir fler invånare är i grunden något positivt. Men det ställer även krav på kloka ekonomiska överväganden och politiska prioriteringar.

110 miljoner kronor – det är vad vi skjuter till i ekonomiska resurser 2018 jämfört med 2017. Det innebär att verksamheten under denna mandatperiod fått ökade resurser med ungefär 400 miljoner kronor.

Resultatet för 2018 budgeteras till 48 miljoner kronor vilket behövs för att delfinansiera de kommande årens stora investeringar. Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2018-2020 uppgår till 1,2 miljarder kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 551 miljoner kronor.

Nytt för denna budget är att vi reserverat 29 miljoner kronor som vi framför allt kommer att fördela i verksamhetsplanen. Med en värld som förändras allt snabbare så blir det i längden ohållbart att anta en budget i mitten av juni 2017 som ska hålla fram till siste december 2018.

Områden vi särskilt prioriterar 2018 är:

  • Attraktiv arbetsgivare – som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare
  • Minskad sjukfrånvaro
  • Ökad takt i byggandet och planproduktionen
  • Fler familjecentraler, den pågående utredningen av familjecentralerna ska beaktas
  • Försörjningsstödet ska minimeras
  • Integration av nyanlända
  • Fritidskort under sommaren för årskurs 6 – 9

Genomgående för hela tiden som majoriteten samarbetat är ett fokus på en god ekonomi och vi har nu tre år bakom oss med mycket goda ekonomiska resultat och det behöver vi för att bidra till finansieringen av de stora investeringar som vi har framför oss.

Detta är en budget för ett växande Lerum och vi har nu växlat upp och det byggs bostäder runt om i kommunen och det första halvåret i år så färdigställdes mer förskoleavdelningar än det någonsin gjorts.

Med de investeringar i form av nya förskolor och skolor, idrottshallar och GC-vägar för att nämna några så vore det konstigt om vi inte behövde låna till dessa investeringar. Det är investeringar som kommer att komma kommuninvånarna till nytta under många år framöver. Stora investeringar är inget som är unikt för Lerums kommun utan det gäller för alla växande kommuner.

Avslutningsvis tänkte jag nämna lite om vårt åtagande att ta emot nyanlända personer till kommunen. För ett år sedan hade vi precis avslutat ett antal möten med kommuninvånare för att informera om hur vi tänkte lösa situationen. Det var bland det jobbigaste som jag har gjort men jag är övertygad om att det var helt rätt. Då fanns det många frågor och mycket oro men nu känns det betydligt bättre och vi har kommit igång med byggnation runt om i kommunen och lyckats lösa det akuta läget.

Nu är det viktigt att vi arbetar vidare med integration och inkludering och minskar risken för utanförskap. I det arbetet ser vi civilsamhället som en nyckelpartner. Förvaltningen arbetar utmärkt med frågan genom bl.a. Enheten för mottagning och integration och igår hade vi vårt andra samråd för integrationsfrågor tillsammans med civilsamhället så jag är övertygad om att vi kommer att lösa detta tillsammans på ett mycket bra sätt. Samtidigt som vi ska se till att ett antal nya invånare i vår kommun ska komma ut i arbete och utbildning så står vi inför stora utmaningar för att lösa framtidens personalförsörjning. Genom att kombinera dessa genom att jobba aktivt med alla parter med t.ex. utbildning och validering som kommer dessa nya Lerumsbor att bli en tillgång för oss.

Med detta så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Kommunstyrelsen Lerums kommun 1 juni 2016

Piggy

Kommunstyrelsen beslutade föreslå att kommunfullmäktige beslutar att godkänna majoritetspartiernas Budget för åren 2017 – 2019 med tillhörande investeringsbudget samt att lämna skattesatsen oförändrad. Det är en budget för en växande kommun.

Vi fortsätter på den inslagna vägen med minskade grupper i förskolan och satsningar på nybyggnation, säger Dennis Jeryd (S).

Det är stora investeringar som väntar de kommande åren, framför allt på renoveringar samt om- och tillbyggnationer av skolor och förskolor samt en ny idrottshall till gymnasiet.

Vi blir fler invånare och det är positivt. Men det innebär också att vi behöver bygga ut skolorna och bygga fler förskolor. Det är nödvändiga investeringar vi gör, säger Lill Jansson (L).

För 2017 budgeteras för ett överskott om 53 miljoner kronor. Detta tillsammans med de goda resultaten de gångna två åren behövs för att bidra till finansiering av de stora investeringsbehoven som finns. I budgeten finns 30 miljoner kronor avsatta för olika prioriterade områden som: Integration av nyanlända, Ökad takt i byggande och planproduktionen, Bredbandsutbyggnad i hela kommunen, Fler familjecentraler, Feriejobb, Kortare handläggningstider på bygglovsenheten, Attraktiv arbetsgivare – som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare, Minskad sjukfrånvaro och Ökad friskvårdscheck

Kommunstyrelsen beslutade föreslå att kommunfullmäktige beslutar att justera taxor och avgifter 2017 med endast mindre förändringar förutom inom Sektor stöd och omsorg där det har skett en större översyn av riktlinjer för avgifter och taxor.

Kommunstyrelsen beslutade att sända ut färdtjänst- och riksfärdtjänstreglerna till de föreningar som finns representerade i samrådet för funktionshinderfrågor. Kommunstyrelsen beslutade också att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att det även ska vara möjligt att göra fritidsresor med områdesladdning. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att Lerums kommun ska närma sig de övriga kommunerna i Göteborgsregionen vad gäller färdtjänstregler.

Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att se över förutsättningarna att inrätta ett HBTQ-råd i Lerums kommun samt att se över förutsättningarna att HBTQ-certifiera förvaltningen.

Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att bygga en gång och cykelväg i Hulan. Denna del av utbyggnationen syftar att få första delen av gång- och cykelvägen från Hulan (skola och affärer) genom det detaljplanelagda området upp till Mor Annas väg.

Kommunstyrelsen beslutade föreslå att kommunfullmäktige beslutar att godkänna köpeavtal mellan Lerums kommun och Brf Fröding i Sjövik, avseende försäljning av fastigheten Lerum Östad 12:57 om 2 705 m2 i Sjövik. Syftet med förvärvet är att kunna möjliggöra fler bostäder för nyanlända. Bostäderna kommer i ett längre perspektiv även göras tillgängliga för den ordinarie bostadsmarknaden i form av hyresrätter.

Kommunstyrelsen beslutade att lämna positivt planbesked för bostäder i anslutning till befintligt bostadsområde i Hulan. Planbeskedet avser dels fastigheter som Förbo äger, dels kommunal mark.

Kommunstyrelsen beslutade lämna positivt planbesked för ansökan om planbesked för fastighet Almekärr 3:98. Sökande avser att uppföra en ny byggnad för Friskis och Svettis träningsverksamhet.

Kommunstyrelsens beslutar att godkänna tertialrapport 1, 2016. Utfallet efter första tertialet uppgår till +41,7 mnkr och prognosen för helåret beräknas till +36,9 mnkr. Helårsprognosen visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 2,0 mnkr.

Budgetanförande 18 december 2014

En liten del ur mitt budgetanförande på kommunfullmäktige i Lerum idag den 18/12:

När budgetmorgon glimmar,
Jag vill till KF gå.

Hårt slit i nattens timmar
Där vilar uppå strå.

Och hur än jag rimmar
Det är ej lätt att förstå.

Välkommen hit till Lerum
I signad juletid.

Du är som av honung vorden
som ger oss ljus och frid.

Vi läser alla vackra orden
som ger oss en politisk strid.

Till dig vårt lov vi höjer,
du skrift i krubban där,

och våra knän vi böjer
för dig, o budget kär,

och våra röster vi nu höjer
hurra, nu är den äntligen här.

18: Är pengar allt?

MP900182578

18 dagar kvar till valet (fast du kan förtidsrösta redan nu)…

Idag hade vi kommunstyrelse med många ärenden och en hel del debatterande. Det märks att det närmar sig valet och valtemperaturen stiger för varje dag. Imorgon kväll har vi kommunfullmäktige med bl.a. revisionrapport om Frödings förskola och då lär nog debatten gå het också…

Dagens ”huvudnummer” var delårsbokslut för första halvåret 2014. Lerum har ett gott ekonomiskt resultat efter flera år med alldeles för dåliga ekonomiska resultat. De borgerliga partierna vill gärna påpeka detta men vad ligger bakom siffrorna?

Ungefär halva resultat består av att Sektor lärande, dvs. de som är ansvariga för våra förskolor och skolor redovisar nästan 30 miljoner kronor i överskott.

Är det då bra med så stora överskott på förskola och skola? Ja, självklart är det bra när verksamheten håller sin budget men om man samtidigt bläddrar fram till sista sidan i rapporten så finns en redovisning av barngruppernas storlek i förskolan.

Vi har nu ett genomsnitt på 18,7 barn/avdelning i förskolan, bara en enda förskola i kommunen kommer under 15 barn/avdelning och 8 förskolor har 20 eller fler barn/avdelning. ”Rekordet” är Vitsippans förskola i Floda med 21 barn/avdelning.

Hur kan man tillåta att vi har så många barn på våra förskolor samtidigt som det finns mycket pengar över i verksamheten? Det lovar vi Socialdemokrater att aldrig tillåta om vi får makten i Lerums kommun. När jag sedan kommer hem och hittar Moderaternas valbroschyr i brevlådan där det står att de vill ha 12 barn i grupperna så blir jag inte mindre upprörd.

De stora neddragningarna på gymnasiet har gjort att vi har 100 lediga platser nu när terminen startar och i grundskolan får jag höra om jättestora klasser på över 30 barn och lärare som kämpar hårt för att orka med.

Den borgerliga majoriteten bestämde redan förra året att Friskvårdsbidraget till våra anställda skulle halveras. En besparing på 1 miljon kronor/år. Vansinne tycker vi och lovar att det blir vårt första beslut att införa detta igen. När man sedan läser att sjukskrivningstalen ökar i kommunen och nu är uppe i 7% i genomsnitt så borde de flesta inse att vi måste satsa mer pengar på friskvård. Vi vill att våra anställda ska ha en lön som det går att leva på, bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö dessutom ska alla erbjudas en heltidsanställning.

Förskollärare, undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare, typiskt kvinnodominerade yrken, har alla mycket hög sjukskrivning på runt eller långt över 10%.

Pengar är verkligen inte allt utan verksamheten och våra anställda är det viktigaste.

Vi Socialdemokrater lovar att föra en ansvarsfull ekonomisk politik om vi får makten i kommunen men vi kommer aldrig att glömma våra barn och våra anställda.

Fast just nu undrar jag vad som ligger i begreppet ”yrkesskada”. Idag har jag haft ont i ryggen hela dagen efter att ha burit kartonger med valsedlar inför förtidsröstningen idag – kan det klassas som yrkesskada?

Sprickan är total

I torsdags var det kommunfullmäktige i Lerum där det var dags att fastställa budget för 2014. Det har gnisslat i det borgerliga samarbetet och sprickan är nu klar och tydlig då det fanns två borgerliga budgetar. En från Moderaterna som föreslår en nedskärning på 2 % på all verksamhet och en budget från Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna som de själva kallar för en mittenbudget med ett antal besparingar som kommer att bli svåra om inte omöjliga att genomföra så det ger effekt under 2014. Ingen av de borgerliga budgetarna innehöll några satsningar alls till skillnad för vår budget som skjuter till pengar till bl.a. förskola, skola och gymnasiet.

Att det fanns en mittenbudget överhuvud taget beror på att vi Socialdemokrater gick med på att skjuta budgetbeslutet från juni till augusti. Tacken för det var att vår budget bortmanövrerades i omröstningen! Så de kan inte räkna med att vi gör något liknande i framtiden!

Trots att S MP V budgeten företräddes av flest mandat i KF så valde KFs ordförande (FP) att M budgeten skulle vara huvudförslag eftersom det var KS förslag. Det är i och för sig det vanligaste, men det finns inget stöd i kommunallagen för det, och i detta fall var det de 5 M ledamöterna som hade röstat för och ingen annan – alltså ingen majoritet i KS.

I första omröstningen stod då S MP V budgeten mot mittenbudgeten och då valde M att inte lägga ner sina röster utan att rösta på mittenbudgeten – ett ödesdigert beslut skulle det visa sig.

I slutomröstningen stod då M mot mittenbudgeten och då valde SD, som de hade meddelat under debatten, att stödja mittenbudgeten och det gjorde även MP – det sistnämnda förvånade oss.

Slutresultatet blev: Mittenbudgeten 18 röster, M 17 röster och 16 avstod (S och V).

M fick känna på hur det är att gräva en grop åt andra och falla i den själv…

Nu återstår att se hur den fortsatta processen med ekonomin ska gå till. Budgeten stöds av 2 ledamöter (eller 3 om man räknar in MP) av de 11 och det behövs 6 ledamöter för att få majoritet.

Lerums kommun har en hårt ansträngd ekonomi och en oklar politisk situation är det sista som kommunen behövde. Ansvaret faller nu tungt på de borgerliga partierna att lösa detta eftersom de inte varit intresserade av att diskutera med oss för att få fram en stabil majoritet!

Budgetanförande KF 29 augusti 2013

Ordförande, ledamöter.

Då var det dags igen för en budgetdebatt, lite senare än vanligt i år och med en osäker utgång. Nåja, så osäker är den kanske inte. I både Lerums Tidning och GP har vi kunnat läsa att en sak är ni borgerliga partier i alla fall överens om och det är att inte vår budget ska vinna. Jag förutsätter att den kommande omröstningen om budgeten går korrekt tillväga och att ordförande noga lyssnar av vilket av förslagen som blir huvudförslag, dvs. det förslaget som företräds av flest ledamöter och inte kommunstyrelsens förslag. Vi accepterar självklart om en annan budget får majoritet men om det förekommer trixande med demokratin så har vi ett tråkigt år framför oss.

Kultur är något som vi satsar på i vår budget, Kultur- och fritidsföreningar, Kulturevenemang och Kulturskola får ökade resurser. Kultur och fritid ger människan det lilla extra i livet men är också nödvändigt för hennes utveckling och hälsa.

Vad är exakt kultur? Det är ingen enkel fråga att svara på. Så därför tänkte jag tänja lite på begreppet kultur i dagens kulturinslag och berätta om de Ätande filosoferna.

Ätande filosofer är ett tankeexperiment inom datavetenskap menat att illustrera vissa problem som uppkommer vid parallella aktiviteter, till exempel baklås och resurssvält.

Problemet har sitt ursprung i ett tentamensproblem av Edsger Dijkstra 1965, där fem datorer skulle ha åtkomst till fem gemensamma bandspelare. Snart därefter återberättade Tony Hoare problemet som de ätande filosoferna.

Fem filosofer sitter runt ett runt bord och ägnar sig åt två saker, att äta och tänka, men de pratar aldrig med varandra. De tänker inte när de äter och de äter inte när de tänker. Filosoferna har en tallrik med spaghetti var, det är från den de äter. Till höger om varje filosof ligger en gaffel, men för att äta spaghettin behöver de två gafflar.

Så när en filosof vill äta, måste han plocka upp två gafflar, den till vänster och den till höger. Men då kan filosoferna som sitter bredvid honom inte äta. Om alla filosofer samtidigt plockar upp gaffeln till höger om sig först kommer ingen av filosoferna att kunna äta vilket leder till baklås. Filosof 1 kommer vänta på gaffeln som hålls av filosof 2 som väntar på gaffeln som hålls av filosof 3 och så vidare.

Det finns flera olika lösningar på problemet man kan använda tidsbegränsning, en kypare, etc. men det tänkte jag inte gå in på här.

Vad har nu detta med budgetdebatten att göra kanske ni tänker eller också tänker ni att nu kommer det som vanligt någon krystad koppling till dagens debatt…

Faktum är att turerna kring budgeten väldigt mycket liknar problemet med de ätande filosoferna. Ingen budget har en majoritet bakom sig i fullmäktige, M sitter med gaffeln i handen och säger att vi kommer nog att komma överens inom borgerligheten, FP C och KD sitter med sin gaffel och säger att vi tänker inte ge oss och vi Socialdemokrater sitter tillsammans med MP och V med vår gaffel och ni andra vill inte prata med oss och om man ska tro tidningen så har ni bestämt er för att inte ge oss någon ytterligare gaffel. Slutligen SD och de har inte ens blivit inbjudna till bordet…

Vi Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartister i Lerum lovar tre saker i vår budget som vi inte kommer att vika ifrån:

1) Kommunens kärnverksamheter är viktigast
Vi kommer alltid att ha kvalitén i verksamheten, dvs. våra barn, ungdomar och äldre i fokus. För oss går alltid en bra förskola, skola och äldreomsorg före kortsiktiga ekonomiska nedskärningar. Vi är övertygade om att en god kvalité lönar sig både ekonomiskt och mänskligt.

2) Genomgång av ekonomin
Vi kommer att göra en grundläggande genomgående analys av kommunen där varje verksamhet, varje beslut och varje politisk prioritering granskas och utvärderas. Vi kommer att vända på varje krona och se till att den används effektivt och till nytta för kommuninvånarna. All politisk lekstuga med onödiga upphandlingar, utmaningar och andra ekonomiskt kostsamma beslut måste upphöra omedelbart. Att däremot lägga ut ett generellt sparbeting är inget som vi ställer upp på för det kommer att drabba verksamheten och leda till ännu större grupper i förskolan och ännu färre lärare.

3) Justering av skatten
Efter en noggrann och utförlig genomgång av ekonomin kommer vi sedan justera skatten därefter. Behövs mer pengar för att garantera en god verksamhet så är vi inte rädda för att höja skatten. Visar det sig att det finns ett ekonomiskt utrymme så är det lika självklart att sänka skatten. Därför skjuter vi på skattebeslutet till kommunfullmäktigesammanträdet i november.

I förra årets budgetdebatt så undrade jag var ni vill med kommunen? Var finns visionerna? Var finns idéerna? Var finns framtiden? Tyvärr har vi i bägge de borgerliga budgetarna inte fått något svar i år heller. Politik är att vilja sa Olof Palme i ett tal den 12 maj 1964, dvs lite drygt fyra månader innan jag föddes. Fast egentligen sa han faktiskt ”Politik – kamrater – det är att vilja något” men det spelar ju mindre roll. Vad som spelar roll är att vi i vår budget vill något.

Vi vill:

• Inga höjda avgifter i kulturskolan
• Ökade satsningar på kultur och fritid
• Införa avgiftsfrihet i barnomsorgen för hushåll med sammanlagd inkomst under 17000 kr
• Inget generellt sparbeting som slår tvärs över all verksamhet
• Inga mer besparingar inom förskola och skola utan utökad ram för sektor lärande på 20 miljoner kronor för att minska grupperna i förskolorna och stoppa besparingarna i grundskolan och gymnasiet. Det är dags att vi satsar pengar på skolan i Lerum och inte fortsätter nedskärningstrenden.
Dessutom har vi tagit fram 14 punkter som gör skillnad i Lerum redan 2014:

 Fortsatt genomgång av kommunens ekonomi
 Ökade resurser till skolan
 Minskade barngrupper i förskolan
 Öka byggandet och framför allt satsa på fler hyresrätter
 Familjecentral i Lerum
 Fler feriejobb
 Bättre konsumentvägledning
 Återvinningsinsamling vid tomtgräns
 Utöka Lerumssnabben till Floda och Tollered
 Påbörja arbetet med ett eller flera kommunägda vindkraftverk
 Utreda möjligheten till kollektivtrafikkort till alla ungdomar för att öka antalet Lerumsungdomar som väljer Lerums Gymnasium
 Utöka öppettiderna på biblioteken i Floda och Gråbo och i större grad göra om dessa till ”mini Komin” samt utreda möjligheterna till ökade öppettider och service på biblioteken i Sjövik och Tollered
 Anställa en kultursamordnare för att utöka utbudet av kulturaktiviteter i hela kommunen
 Genomföra snabba åtgärder för att underlätta för centrumhandeln

När jag läser moderaternas budget så kan jag se att de enda ni vill göra det är att skära ner på allting! 9 miljoner på stöd och omsorg och 15 miljoner på förskola, skola och gymnasiet. Det kommer att innebära ännu större grupper i förskolan, större klasser och fortsatta nedskärningar på gymnasiet. Läser man sedan era prioriterade satsningar för 2014 blir man ju nästan mörkrädd, en sammanfattning av ”topp 3”:

1. På grund av ledig elevkapacitet har Sektor lärande tidigare ramkompenseras i avvaktan på att elevantalet motsvarar kapaciteten, 2014 ska dessa 1,5 mnkr tas från ram.
2. De nybyggda lokalerna innebär en hyreshöjning, för vilken Sektor lärande föreslås ges ersättning för.
3. Kompensation till fristående förskolor och skolor utifrån principen om lika villkor.
Wow! Det är till att ha visioner för kommunen.

I mittenbudgeten så påstår ni att ni vill en massa saker: minskande grupper i förskolan, förstärka arbetet kring elever i behov av särskilt stöd för att ta några exempel från sektor lärande. Men samtidigt innehåller er budget inte en enda krona mer till skolan. Lovar runt och håller tunt är ett gammalt uttryck som jag kommer att tänka på.

Dessutom vill ni spara 10 miljoner kronor på inköp och upphandlingar och det ska ske genom förbättrad och mer konkurrensutsatt upphandling.

Det ska bli spännande att se hur ni tänkte genomföra det, förhoppningsvis inte som när löneadministrationen las ut på entreprenad och det blev dyrare än vad det kostade när kommunen själv gjorde jobbet. Vi har inga problem med att spara pengar på upphandlingar genom att inte genomföra onödiga upphandlingar som bara innebär extra kostnader för kommunen men om jag förstår er rätt så vill ni öka antalet upphandlingar och det rejält. Vi pratar ju om driftbudgeten här så det handlar inte om upphandlingar för investeringar som byggande av förskolor, VA, etc. utan upphandlingar av kommunal drift och hur ni ska kunna spara så mycket pengar på det ska bli roligt att höra. Tala gärna om vilka kommunala verksamheter som ska upphandlas då – men för att komma upp i den summan så lär det väl inte bli mycket kvar i kommunal regi.

Men om FP, C och KD menar allvar när ni säger att ni vill satsa på skolan så finns det bara en budget att rösta på och det är vår budget! Då blir det 35 miljoner kr mer till skolan jämfört med moderaternas budget vilket t.ex. kunde innebära 90 nya förskollärare.

Med detta så yrkar jag bifall till budget och investeringsbudget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

När det gäller taxor och avgifter för 2014 så ställer vi oss bakom kommunstyrelsens förslag med följande två ändringsyrkanden:

• Avgifterna i kulturskolan hålls oförändrade 2014.

• Hushåll med inkomst under 17 000 kr ska vara befriade från barnomsorgsavgift.

Har Lerums kommun för mycket pengar?

Piggy

 

Lerums kommun har en ansträngd ekonomi. 2011 slutade på ett kraftigt minusresultat och prognoserna för 2012 lutar åt ett mycket litet överskott och utan återbetalningen från AFA så hade även 2012 slutat med underskott. Budgeten för 2013 pekar på ett nollresultat. I det läget måste vi hålla i pengarna och se till att prioritera vård, skola och omsorg.

På gårdagens KS hade vi ett ärende om ett införa ”Lerums ljusgröna miljöpris”. Det befintliga miljöpriset (som kostar c:a 17000 kr/år) skulle bytas ut mot ett nytt pris där näringslivet tillsammans med gymnasieskolan utvecklar produkter och tjänster mot hållbarhet i tävlingsform.

Det finns mycket positivt i detta förslag men ändå röstade vi Socialdemokrater nej till förslaget. Varför? Helt enkelt på grund av kostnaden som uppskattas till över 500 000 kr per år. Finns det verkligen 500 000 kr över till detta?

Den borgerliga alliansen fattade på 2012 års sista kommunstyrelsemöte beslut om effektiviseringar (läs: nedskärningar eller besparingar) på sammanlagt 17 525 000 kr!

Förutom flera förslag som innebär minskning av personalen inom i princip alla områden finns saker som:

  • Höjda barnomsorgsavgifter för de med de lägsta inkomsterna
  • Minskade anslag till vuxenutbildningen (i en tid när det både är hög arbetslöshet och brist på utbildad personal)
  • Minskat underhåll av fritidsanläggningar
  • Minskat anslag till kulturskolan
  • Minskat underhåll av grönytor och planteringar
  • Minskat underhåll av vägar
  • etc.

Att i det läget lägga över 500 000 kr på ett nytt miljöpris anser vi är oansvarigt även om det är ett gott syfte. Det framförs i förslaget att det är bra att ungdomar får erfarenhet av arbetslivet men om det är det viktigaste så skulle samma pengar kunna ge bortåt 70 nya feriejobb vilket är betydligt fler än de enstaka ungdomar som skulle kunna vara intressanta för det nya miljöpriset.

Socialdemokraterna i Lerum gör allt som står i vår makt för att skapa en kommun som präglas av god sammanhållning oss invånare emellan. För oss är det självklart att vi som bor, lever och verkar här hjälper och stöttar varandra. Och att våra gemensamma resurser ska fördelas rättvist, över hela kommunen. Alla ska ha samma möjligheter – oavsett kön, var du kommer ifrån eller hur mycket pengar du har. Det vi gör, måste göras för allas bästa. Både idag. Och imorgon.

Lerum – långt ifrån Bästa Skolkommun…

I dagarna har Lärarförbundets undersökning ”Bästa Skolkommun” presenterats. Lerum har tagit sig upp några placeringar till 105:e plats (mot 117:e plats förra året) men det duger inte!

Vi Socialdemokrater vill ha en skola i toppklass och då måste vi våga satsa på det också. Det talas från borgerligt håll att ökade resurser inte är det viktigaste utan bra lärare.

Då undrar jag om det inte vore bra att ha tillräckligt många lärare då? Lerum ligger på 275:e plats (av 290 kommuner) när det gäller lärartäthet och på 254:e plats när det gäller resurser.

Jag är övertygad om att våra lärare gör så gott de kan med de knappa resurser de har att tillgå men att de i många fall ”går på knäna”. Det visas också i undersökningen där vi ligger i botten (257:e plats) när det gäller friska lärare.

Vi Socialdemokrater menar allvar när vi vill ha en skola i toppklass i Lerum och avsatte därför i vår budget för 2013 ”14 punkter som gör skillnad i Lerum” ökade resurser till skolan.

Återvinning vid tomtgränsen

Hur roligt är det när man kommer fram till återvinningsstationen och behållarna är fulla? Visst vore det väl skönt att slippa samla det som ska till återvinning hemma?

Återvinning sparar på resurser och är ett viktigt steg i avfallstrappan. De förpackningar och tidningar som lämnas till återvinning blir till råvara för nya produkter av plast, metall, glas, kartong och papper. Att sortera ut järnskrot och ädelmetaller från kasserade elektronikprodukter ger också ny metallråvara.

Vi Socialdemokrater vill göra livet lite enklare för dig som bor i Lerums kommun och skrev därför en motion om fastighetsnära återvinningsinsamling men den bifölls inte av de borgerliga partierna. För oss är det naturligt att lägga förslag som underlättar för dig i din vardag och inte förslag som gör att privata företag kan tjäna pengar på kommunal verksamhet.

I vår budget för Lerums kommun 2013, ”14 punkter som gör skillnad för Lerum”, var en av punkterna att starta återvinningsinsamling vid tomtgräns. Fler och fler kommuner inför detta och nyligen blev Alingsås första kommun i Göteborgsområdet. Om Alingsås kan så kan vi också!

Kärvt för Lerum

Bokslutet för Lerums kommun 2011 börjar bli klart och vi kan nu konstatera att 2011 var inget bra år för kommunens ekonomi. Slutresultatet hamnar på ett underskott på drygt 87 miljoner kronor vilket är det sämsta resultat under de senaste 10 åren. Jämfört med 2010 är det en försämring på över 138 miljoner kronor. En del beror på ökade pensionskostnader men även verksamheten gick med ett stort underskott under 2011.

Lika illa, och till stor del till följd av det det dåliga resultatet, är att kommunens soliditet sjunker och närmar sig den gräns vi satt upp för god ekonomisk hushållning. Vi behöver fortfarande stora investeringar i infrastruktur och nya förskolor men hur skall vi få råd till det?

Prognosen för de kommande åren ser fortfarande kärv ut. 2012 ser än så länge ut att hamna på ett nollresultat. 2013 och 2014 ser också ut att bli kärva år. Eftersom 2011 gav ett stort underskott så måste vi ha höga överskott i framtiden för att nå upp till målet att tillhöra de 25% bästa kommunerna i landet. Hur det skall gå till vet jag faktiskt inte. Det kommer att kräva modiga och ansvarstagande politiker att lösa detta.

Vad jag däremot vet är att det måste bli ett slut på slöseriet med skattepengar i Lerum. Utmaningsrätt, onödiga upphandlingar och ”gullande” med privata utförare måste få ett stopp. T.ex utläggningen av städningen på entreprenad kommer att kosta kommunen över 2 miljoner kronor.

Lerum behöver en ny politisk majoritet och landet behöver en ny regering!