Är det en kommuns uppgift att ha så många anställda som möjligt?

Igår kom ett pressmeddelande från Lerums kommun om att eftersom städningen i kommunen nu lagts ut på entreprenad så kommer 13 personer att varslas om uppsägning. Jag skrev ett litet inlägg på Twitter igår och det tog inte lång tid innan Folkpartiet i Lerum svarade ”Är det en kommuns uppgift att ha så många anställda som möjligt?”

Självklart är det inte en kommuns uppgift att ha så många anställda som möjligt men vi har ett ansvar att vara en ansvarsfull arbetsgivare. Att då lägga ut städningen på entreprenad och skicka ut människor som i vissa fall har jobbat i många år i kommunen i arbetslöshet är inte ansvarsfullt.

Inte heller är det ansvarsfullt att de som valde att gå över till städentreprenören nu, i många fall, skall städa betydligt större yta än de gjorde tidigare och det på mindre tid.

Inte heller är det ansvarsfullt att de som valde att gå över till städentreprenören nu, i många fall, erbjuds lägre sysselsättningsgrad än tidigare och delade turer.

Nej, Folkpartiet i Lerum, det är inte på detta sättet som vi lockar ungdomar till arbete inom välfärden. Det är inte på detta sättet som en seriös arbetsgivare agerar.

Socialdemokraterna har alltid varit tydliga med att gemensamma resurser ska gå till välfärd, inte till vinstuttag. Du kan läsa mer om detta här!

Det är skillnad på folk och folk…

Idag kom beskedet att Astra Zeneca avvecklar sin svenska forskningsenhet. Mellan hundra och tvåhundra jobb försvinner i Mölndal och tusen i Södertälje.

En katastrof för Sverige! En katastrof var också utbildningsminister Jan Björklunds (FP) uttalande när han fick frågan om han drog några paralleller till Trollhättan:

Det man ska komma ihåg är att det finns stora skillnader. Det handlade om 3000 personer i Trollhättan, här handlar det om 1000 mycket välutbildade personer i Stockholm.

Det är uppenbarligen stor skillnad på folk och folk i Jan Björklunds värld. 3000 personer som blir av med jobbet i Trollhättan är tydligen ingenting mot 1000 välutbildade personer i Stockholm.

Fick inte Jan Björklund se på ”Fem myror är fler än fyra elefanter”?
3000 arbetslösa i Trollhättan är faktiskt många fler än 1000 i Stockholm oavsett hur välutbildade de är.

Sedan drog Jan Björklund till med de snart klassiska orden:

 Vi utesluter inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Samma sak sa Annie Lööf (C) och Hillevi Engström (M) när SAAB gick i konkurs.

Sverige har en rekordarbetslöshet och arbetslösheten ökar och det enda svaret från regeringen är att ”det finns resurser att sätta in”. När kommer dessa resurser? Hur många fler människor måste bli arbetslösa innan regeringen reagerar?

Saab – Vi har mer resurser att sätta in…

Så kom då beskedet som har verkat oundvikligt – Saab begärs i konkurs. Oerhört tråkigt för alla anställda, för Trollhättan, för Västsverige och för Sverige. De enda som fortfarande inte förstår vidden av det hela är regeringen. Visserligen tycker man nu att det är synd, ledsamt och tråkigt men precis som tidigare tänker regeringen inte lyfta ett finger för att rädda kvar en viktig verkstadsindustri och en del av fordonsklustret.

Konkursboet riskerar nu att styckas upp och teknologi, kunskap och maskiner sprids över världen och ännu fler jobb försvinner från Sverige och kommer aldrig tillbaka igen.

Aftonbladet skriver idag:

Nu står Trollhättan och de Saabanställda inför sin största utmaning hittills. Det handlar om att ta tillvara de värden – kunskap och erfarenhet – som Saab representerar.

Det är inte en utmaning som kommun och anställda ska behöva möta ensamma. Näringsminister Annie Lööf måste bekänna färg, och bryta med det ointresse som präglat regeringens förhållande till industrin. Det gjorde hon inte i går.

Tillsammans med arbetsmarknads-minister Hillevi Engström uttalade näringsministern känslosamma sympatiyttringar för de anställda, och levererade ett löfte om att arbetsförmedlingen står redo.

Men ingen näringspolitik. Inte ett ord om framtiden för fordonsindustrin, eller Trollhättan.

Trollhättan, och Sverige, förtjänar bättre.

Håkan Juholt skriver:

– Vi beklagar djupt situationen för Saab och hyser stor sympati för de anställdas situation.

– Nu måste fokus riktas mot hur Trollhättan och Västra Götalandsregionen kan rustas för en framtida industriell produktion i den allt skarpare globala konkurrensen. De resurser som nu frigörs, inte minst i form av erfaren och tekniskt kunnig personal, är en viktig tillgång i omställningen av Sverige till en kunskapsbaserad ekonomi i internationell toppklass.

– Saabs konkurs kan få återverkningar för delar av den svenska fordonsindustrin, en bransch som sysselsätter över 100 000 personer och står för en betydande del av Sveriges samlade varuexport och FoU-investeringar. Branschens aktörer är sammanlänkade i ett komplext kluster av underleverantörer och slutproducenter.

-När nu en av de största aktörerna försvinner så är det vanskligt att överblicka konsekvenserna för de övriga delarna av fordonsindustrin. Det är därför beklagligt att Regeringen saknar visioner för svensk industri, och i synnerhet fordonsindustrin, vilket riskerar Sveriges framtida konkurrenskraft.

– Regeringen har ett ansvar för att ge det svenska näringslivet goda förutsättningar att hantera den allt hårdare globala konkurrensen. Många andra länders regeringar har varit betydligt mer intresserade av att söka konstruktiva lösningar i samverkan med fordonsindustrin.

I nyhetssändningar igår sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) att det inte var någon fara. Arbetsförmedlingen hade fått mera pengar i budgeten och ”vi har reserver kvar som vi kan sätta in om det blir värre”. Vadå värre? I Trollhättan är arbetslösheten 14% och nästan 40% av ungdomarna är arbetslösa. I hela landet har vi massarbetslöshet med över 8% arbetslösa och nästan en fjärdedel av landets ungdomar är arbetslösa och Hillevi Engström säger att det finns resurser att sätta in om det blir värre.

Hur mycket värre måste det bli? 10% i landet, 15%, 50%? När tycker Moderaterna att lägget på arbetsmarknaden är så illa att det sätter in sina reserver? Idag kommer uppgifter om att 60% av de som hamnade i Fas 3 för två år sedan fortfarande finns kvar där. Kommer Hillevi Engström reagera när det blir 100% är krävs det ännu mer?

 

Barnfattigdomen i Lerum

Fattigdomen sprider sig i Sverige, (K)alliansens kalla politik som sänker skatten för de som tjänar mest och låter de svagaste betala visar sig tydligare och tydligare.

Även i Lerum, som på ytan verkar vara en rik kommun, sprider sig fattigdomen. 2006 fanns det 229 barn i familjer med försörjningsstöd i Lerum och 2010 hade den siffran stigit till 283 barn! En ökning med nästan 24% och Lerum har en ökning som är näst högst bland kommunerna runt Göteborg (snittet i Västra Götaland är en ökning med 11% – även det en skrämmande hög siffra).

Siffror för 2011 visar att utbetalningarna av försörjningsstöd fortsätter att öka.

Sverige är ett rikt land – Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom

Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot sin vilja. När sedan familjens inkomster inte räcker till i vardagen får barnen avstå från mycket av det som deras kompisar gör. Att gå på bio, träna fotboll eller följa med på skolresan blir en omöjlighet.

Barnfattigdomen ökar sedan ett par år tillbaka. Enligt tongivande forskare på området tyder allting på att barnfattigdomen kommer att fortsätta öka om ingenting görs.

Att avskaffa barnfattigdomen handlar om politisk vilja och om prioriteringar. För att nå dit krävs fler jobb, bättre skyddsnät, och en politik som tar hänsyn till alla barn.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas satsningar för att bekämpa barnfattigdom.

 

 

 

 

Färre arbetare – mer till de privata…

Vård- och omsorgsverksamheten i Lerum går med underskott, stora underskott. Senaste prognoserna pekade på ett underskott på över 40 miljoner kronor för 2011. Vi Socialdemokrater har i flera år påpekat att det inte går att lägga en budget som är lägre än förra årets utfall samtidigt som vi har en åldrande befolkning med allt större behov.

Nu har den borgerliga majoriteten äntligen uppfattat detta och en utredning pågår hur vi skall kunna få balans i verksamheten och stoppa den skenande kostnadsutvecklingen.

Två konkreta beslut har hittills fattats:

En övergång där verksamheten styr mot beviljad och inte utförd tid i hemtjänsten. Detta innebär en neddragning med 17 årsarbetare.

Förändrad ersättning till privata utförare i hemtjänsten (LOV) som innebär en ökning av timkostnaden med 50%! Hur detta skall kunna minska kostnaderna övergår i alla fall mitt förstånd.

Med borgerlig logik så skall vi alltså skära ner på personalen men samtidigt ge mer pengar till de privata utförarna.

 

Lerum har ingen konsumentvägledning…

…och det behövs ingen heller, enligt den borgerliga majoriteten i kommunstyrelsen.

I slutet av förra året skrev jag en motion tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Lerum där vi vill att Lerum skall inrätta en kraftfull konsumentvägledning. Det finns nämligen ingen konsumentvägledning i Lerum utan man hänvisas till ett telefonnummer som kopplas vidare till Kungsbackas konsumentvägledning. Dit kan man ringa tre dagar i veckan mellan 9 och 12, dvs. sammanlagt 9 timmar/vecka.

Justering 30 september: Kungsbacka konsumentvägledning har meddelat mig att de ringer upp på kontorstid om folk ringer, skickar epost och lämnar meddelande. Rätt skall vara rätt!

Efter vi skrev motionen kom vi i kontakt med Konsument Göteborg. Deras serviceutbud består av fyra delar:

  • Individuell konsument – och energirådgivning.
  • Utåtriktade aktiviteter, projekt samt kampanjer.
  • Kunskapsförmedling som studiebesök, föreläsningar och externa utbildningar.
  • Marknadsbevakningar som undersökningar av branscher och företeelser på marknaden samt marknadskontroller.

De har öppet mellan 8.00 och 16.30 måndag – fredag. Detta är mycket mer än det som Lerum idag köper från Kungsbacka och jag måste säga att jag blev förvånad när kostnadens för Lerums del skulle bli c:a 380 000 kr/år jämfört med de 240 000 kr/år som vi betalar till Kungsbacka.

Just delen med utåtriktade aktiviteter, kunskapsförmedling och marknadsbevakning är något som måste till för att vi skall kunna uppfylla Lerums Vision 2025 – Sveriges ledande miljökommun. Genom politiska beslut kan vi förändra den kommunala verksamheten och styra den mot visionens mål men hur vi skall få medborgarna att göra samma sak är en fråga som vi brottas med. En aktiv konsumentvägledning vore ett stort steg i rätt riktning.

Men det tyckte inte den borgerliga majoriteten i kommunstyrelsen och tyckte att motionen skall anses besvarad. Motiveringen var att Lerum redan har en kraftfull konsumentvägledning! 9 timmars telefontid utan någon aktiv del utan bara att passivt svara på frågor är tydligen kraftfullt med borgerliga ögon…

 

 

 

Politik utan innehåll…

Först var det pensionärerna som inte fick sänkt skatt men väl en debattartikel och nu är turen kommen till de arbetslösa. Med en arbetslöshet som Anders Borg själv kallade ”massarbetslöshet” innan valet 2006, prognoser om att arbetslösheten stiger ännu mer framöver och en budget totalt befriad från arbetsmarknadsinsatser så är det nu dags för Moderaterna med en ”Jobbturné”.

Moderata ministrar, däribland arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, och riksdagsmän skall ut på jobbturné för att förklara hur arbetslinjen fungerar och för att ”prata med människor och lyssna till deras berättelser”.

Kalliansen gör det igen: Mycket snack och ingen verkstad! Sveriges arbetslösa behöver inte mer snack utan nu krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik!

Med sådana vänner behöver man inga fiender…

Jag börjar nästan tycka synd om Göran Hägglund… Först fick ha ge upp frågan om sänkta skatter för pensionärer och idag skjuter moderaterna honom framför sig och meddelar att frikortsgränserna skall höjas. De som är allra sjukast och når upp till frikortsgränsen för sjukvård och medicin skall nu få betala mera. Kalliansen gör det igen! Tar från de fattiga och ger till de rika.

Hägglund försöker komma undan genom att säga att pengarna skall stanna i vården, men varför låta de svagaste betala? Pensionärerna skall inte få sänkt skatt men istället få betala mer för sin medicin och sin sjukvård. Vill man satsa på vården så kan man ju t.ex. hoppa över att sänka restaurangmomsen, då kan vi både förbättra välfärden och skapa fler arbeten.

Moderaterna har tydligen bestämt sig både för att straffa en svårt utsatt grupp och samtidigt försöka utplåna kristdemokraterna. Att Göran Hägglund och KD ställer upp på detta är helt ofattbart.

 

 

 

Ingen sänkt skatt för pensionärer…

…men inte skall ni vara ledsna för det, regeringen har ju skrivit en debattartikel istället. Vilket år som helst så kanske det blir en skattesänkning även för pensionärer.

Kalliansen gör det igen – genom att skylla på den ekonomiska krisen så gör man absolut ingenting. Ingenting åt arbetslösheten, ingenting åt tillväxten och nu heller ingenting åt pensionärernas situation.

De senaste månadernas opinionssiffror för Kristdemokraterna har ju pekat på ett starkt nedåtgående trend och detta lär ju inte hjälpa dem.

S prioriterar pensionärerna

 

 

 

Kalliansen!

Hål i huvudet?

Anders Borg’s ”ansvarstagande” spär på arbetslösheten!

Konjunkturinstitutet presenterade idag sin rapport om konjunkturläget och i den kan man läsa att Anders Borgs ”ansvarstagande” för Sveriges ekonomi i själva verket ökar arbetslösheten och minskar tillväxten.

Enligt KI:s bedömning finns det möjlighet att att satsa 30 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder nästa år för att få fart på ekonomin. Men eftersom bara 10 miljarder kronor tas i anspråk får det konsekvenser.

Arbetslösheten sjunker inte utan ligger kvar på oerhört höga 7,5%, långt över det som de borgerliga tidigare kallade för massarbetslöshet. En mer expansiv politik hade arbetslösheten sjunkit enligt KI:s bedömning.

Om perioden med hög arbetslöshet förlängs ökar det också risken för varaktigt lägre sysselsättning efter som långtidsarbetslösa personer har svårare att återfå arbete.

säger KI.

Man kan undra om den borgerliga regeringen är intresserade av att sänka arbetslösheten? Ett lämpligt namn på de borgerliga är Kalliansen, eftersom de för en mycket kall politik.

Det blir de långtidsarbetslösa som får betala för att finansminister Anders Borg är för försiktig. Tillväxten och ekonomin får också stryk. Sedan har man mage att kalla detta för ansvarstagande…

Enligt Konjunkturinstitutet handlar det om att BNP-tillväxten nästa år bara ökar med 1,9 procent. Med en mer expansiv politik blir BNP-tillväxten betydligt högre. Högre tillväxt innebär mer arbetade timmar, vilket innebär ökade skatteintäkter, vilket innebär mer pengar till vård, skola och omsorg.

Grunden för KI:s kritik är att det är politikernas uppgift att stimulera ekonomin när det är risk för lågkonjunktur för att på så sätt få hjulen att snurra igen. Något som finansminister Anders Borg verkar ha glömt.